Årets första dag spenderades i Manges stuga en bit utanför Göteborg. Med stora snöflingor som dalade ner över sjön utanför. Jag hade nån infektion tror jag, åt penicillin, så jag hade sett på hur dom andra blev fulla och glada på kvällen innan, och var väl lite bitter.
Början av året var som jag minns det bra. Hade sökt jobb och fick det på Clas och i februari åkte jag till Insjön på utbildning. Det var nytt och spännande och jag kände mig hemma i gänget. Mina uppfattningar har sedan dess ändrats om nästan alla i gruppen, precis som säkert dom om mig, men jag känner mig fortfarande hemma. Från att ha jobbat så många år för bm var det stort att få komma till ett företag som är så pass strukturerat som ändå clas är.
Tillbaka i Göteborg började vi göra iordning det sista för butiksöppningen, och det var där jag träffade Calle. Jag återupptäckte musiken på riktigt igen efter att ha lämnat den i torka ett långt tag. Nöjt mig med andras val började jag nu hitta ny och hitta tillbaka till mig och mina egna val. Även gällande mitt förhållande. I mars öppnade vi butiken och samtidigt gjorde jag slut med mange. Det var oerhört skönt, och förödande.
I juni flyttade han ut ur lägenheten på eketrägatan och lämnade mig med få ägodelar men mycket frihet.
I juni var även årets festival. Det var annorlunda mot tidigare år. Vi bodde lite annorlunda, fler tält i lägret, nytt folk som kom till, pojkvänner och en trasig bror. Grymt kul som alltid ändå, Leif gjorde succe, Calle kämpade för att ta sig in i gänget. stämningen var hög och ölen var varma. Som vanligt. och det finns inget bättre!
Efter festivalen var till ända åkte jag till kalmar och solade på Öland innan jag åkte hem. Min semester hade bara börjat och jag satte mig på flyget till Umeå och stannade där i två veckor. Vädret var inte så bra som jag hade velat, men det var otroligt skönt att vara ledig. det hade varit en lång vår. Jag och Jenny klättrade upp på skuleberget, grym upplevelse! Midsommar firades hemma i täfteå och midsommardagen firade jag en stor liten tjej som fyllde år!
Resten av sommaren är lite av ett töcken fram tills september. Killarna kom ner till mig och såg Iron Maiden på ullevi. Calle och Johan kom hit och såg Bruce och tillsammans med dom hade jag så jäkla kul! Dom tre musketörerna. Som jag, brorsan och Adam alltid varit "de tre vännerna".
I augusti tog nånting riktigt fint slut innan det ens på riktigt börjat... det känns tråkigt än idag.
Jag flyttade till fänriksgatan och fick upptäcka en ny och läskigare del av göteborg. men en lägenhet med balkong är fina grejjer det. Så flyttade Johan hit och så blev det roligt att vara här igen! tillsammans har vi haft sjukt kul i höst. Jag har träffat massa nya vänner också... och jag trivs faktiskt här till slut.
Jag började mitt nya jobb nånstans där i krokarna också, september nån gång, som merchandiser. Och har jättekul, och trivs, och skaffar mig erfarenhet och 10,000 steg på stegräknaren varje jobbpass.
I oktober opererades brorsan för första gången. Sen dess har det (i skrivande stund) blivit ytterligare 6 operationer, och han ligger kvar där ännu. Först grät jag, sen svor jag, sen var jag lugnt, sen kom förtvivlan och ilska igen. Och tillslut blev jag bara less. På att det ska ta sån tid, att han inte kan bli lagad, att det inte hände nån annan än honom. typ mig.
Jag har under det här året inte åkt utanför Sveriges gränser (bortsett från 2timmar i Danmark för att köpa sprit). Vilken skillnad mot 2007 då jag hann med 3 kontinenter och ett par månader i Norge.
Jag har öppnat hela mitt hjärta och bara levt på luft för det var allt jag behövde.
Jag har suttit i en väntsal med hjärtat i handen, redo att kasta bort det för att det inte ska göra för ont om operationen inte gått bra.
Jag har insett att hjärtat också kan ljuga =)
2009 blir ett fint år. Jag lovar!
Början av året var som jag minns det bra. Hade sökt jobb och fick det på Clas och i februari åkte jag till Insjön på utbildning. Det var nytt och spännande och jag kände mig hemma i gänget. Mina uppfattningar har sedan dess ändrats om nästan alla i gruppen, precis som säkert dom om mig, men jag känner mig fortfarande hemma. Från att ha jobbat så många år för bm var det stort att få komma till ett företag som är så pass strukturerat som ändå clas är.
Tillbaka i Göteborg började vi göra iordning det sista för butiksöppningen, och det var där jag träffade Calle. Jag återupptäckte musiken på riktigt igen efter att ha lämnat den i torka ett långt tag. Nöjt mig med andras val började jag nu hitta ny och hitta tillbaka till mig och mina egna val. Även gällande mitt förhållande. I mars öppnade vi butiken och samtidigt gjorde jag slut med mange. Det var oerhört skönt, och förödande.
I juni flyttade han ut ur lägenheten på eketrägatan och lämnade mig med få ägodelar men mycket frihet.
I juni var även årets festival. Det var annorlunda mot tidigare år. Vi bodde lite annorlunda, fler tält i lägret, nytt folk som kom till, pojkvänner och en trasig bror. Grymt kul som alltid ändå, Leif gjorde succe, Calle kämpade för att ta sig in i gänget. stämningen var hög och ölen var varma. Som vanligt. och det finns inget bättre!
Efter festivalen var till ända åkte jag till kalmar och solade på Öland innan jag åkte hem. Min semester hade bara börjat och jag satte mig på flyget till Umeå och stannade där i två veckor. Vädret var inte så bra som jag hade velat, men det var otroligt skönt att vara ledig. det hade varit en lång vår. Jag och Jenny klättrade upp på skuleberget, grym upplevelse! Midsommar firades hemma i täfteå och midsommardagen firade jag en stor liten tjej som fyllde år!
Resten av sommaren är lite av ett töcken fram tills september. Killarna kom ner till mig och såg Iron Maiden på ullevi. Calle och Johan kom hit och såg Bruce och tillsammans med dom hade jag så jäkla kul! Dom tre musketörerna. Som jag, brorsan och Adam alltid varit "de tre vännerna".
I augusti tog nånting riktigt fint slut innan det ens på riktigt börjat... det känns tråkigt än idag.
Jag flyttade till fänriksgatan och fick upptäcka en ny och läskigare del av göteborg. men en lägenhet med balkong är fina grejjer det. Så flyttade Johan hit och så blev det roligt att vara här igen! tillsammans har vi haft sjukt kul i höst. Jag har träffat massa nya vänner också... och jag trivs faktiskt här till slut.
Jag började mitt nya jobb nånstans där i krokarna också, september nån gång, som merchandiser. Och har jättekul, och trivs, och skaffar mig erfarenhet och 10,000 steg på stegräknaren varje jobbpass.
I oktober opererades brorsan för första gången. Sen dess har det (i skrivande stund) blivit ytterligare 6 operationer, och han ligger kvar där ännu. Först grät jag, sen svor jag, sen var jag lugnt, sen kom förtvivlan och ilska igen. Och tillslut blev jag bara less. På att det ska ta sån tid, att han inte kan bli lagad, att det inte hände nån annan än honom. typ mig.
Jag har under det här året inte åkt utanför Sveriges gränser (bortsett från 2timmar i Danmark för att köpa sprit). Vilken skillnad mot 2007 då jag hann med 3 kontinenter och ett par månader i Norge.
Jag har öppnat hela mitt hjärta och bara levt på luft för det var allt jag behövde.
Jag har suttit i en väntsal med hjärtat i handen, redo att kasta bort det för att det inte ska göra för ont om operationen inte gått bra.
Jag har insett att hjärtat också kan ljuga =)
2009 blir ett fint år. Jag lovar!
2 kommentarer:
Som poesi nästan. Hoppas att ditt 2009 blir lika innehållsrikt men kanske lite snällare mot hjärtat bara! Puss finaste.
Det tror jag att det blir. På fullaste allvar. både bättre och snällare.
Skicka en kommentar