Its time to say goodbye.

Flyttar imorgon så lägenheten börjar va tom, med en trave flyttlådor i ett hörn och en jäkla massa skräp i ett hörn. Och en trött therese i sängen.
men det känns skönt. att få lämna den här 1an och förhoppningsvis aldrig mer behöva flytta in i en en-rummare. Det börjar va för litet nu.

Jobbar och packar och läser och gör det mesta för att hålla mig sysselsatt och tankarna borta från allt tråkigt. Och det funkar ganska bra.
Det är så jäkla... tråkigt bara. Att det inte blev som jag tänkt, som jag hoppats. Att jag måste hålla på så här och ösa på för fullt för att om jag stannar upp så blir det genast så mörkt. Men å andra sidan, om jag fortsätter och bara köra på, så kommer det så småningom att ha gått så lång tid att det börjar kännas mera okej, och då kan jag slappna av utan att det blir mörkare. Bra tänkt.

Nästa gång jag skriver bor jag inte här mera. So long eketrägatan. Its been nic knowing you.